SVENSKA KJV BIBELN™
Förklaringar till texten i KJV med fokus på ordval, översättning till svenska, mått och enheter, samt hänvisningar till parallella Bibelställen.
v. 7 [*Notering 1, v. 7: “guld,
silver, koppar, järn, purpur, karmosin, blått” (2 Krön 2:7, 14). Uppräkningen
omfattar både material och färger som användes i helgedomens byggnad och
utsmyckning. Metallerna – guld, silver, koppar och järn; representerar olika
grader av värde, styrka och användning: guld och silver för heliga och prydande
föremål, koppar (brons) och järn för strukturella och praktiska delar. Färgerna
– purpur, karmosin och blått – syftar på dyrbara färgade tyger, ofta använda i
tabernaklet och senare i Templet (jfr 2 Mos 26). Purpur framställdes från
snäckor och var en kunglig färg; karmosin (djup röd) från färgämnen som utvanns
ur insekter; blått (hebr. tekelet) var en himmelsfärg, ofta förknippad med det
heliga. Tillsammans visar dessa material och färger den rikedom, skönhet och
helighet som kännetecknade Guds hus, där det bästa av skapelsens resurser
avskildes för hans tjänst. Jfr 2 Mos 25:3–7; 26:1; 28:5–6.]
[*Notering 2, v. 7, 14;
3:14: KJV, crimson.Karmosin (hebr. tôla‘at shānî) betecknar
en djup röd färg som framställdes ur små insekter (troligen kermes), vilka
samlades och krossades för att ge ett starkt färgämne. Färgen var kostbar och
användes i heliga textilier, särskilt i tabernaklet och Templet (2 Mos 26:1;
28:5–6). Karmosin förknippas i Skriften ofta med blod, offer och rening (jfr 3
Mos 14:4–6; 4 Mos 19:6), men också med kunglig prakt och rikedom (2 Sam 1:24;
Ords 31:21). I 2 Krön 3:14 ingår karmosin i förhänget tillsammans med blått,
purpur och fint linne, vilket visar hur färgerna samverkar i en rik och
symbolisk helhet: blått (det himmelska), purpur (kunglig värdighet), karmosin
(blod/offer) och vitt linne (renhet). Dessa färger uttrycker tillsammans både
Guds helighet och vägen till gemenskap med honom genom offer. Jfr Jes 1:18.]
[*Notering 3, v. 7, 14;
3:14: “blått” (blue) (2 Krön 2:7, 14; 3:14). Blått (hebr. tekelet) var en
dyrbar färg framställd från snäckor i Medelhavet (troligen murex).
Färgen var intensiv och beständig, och användes i heliga textilier i
tabernaklet och Templet (2 Mos 26:1; 28:5). Blått förknippas i Skriften med det
himmelska och gudomliga, och användes som en påminnelse om Guds bud (4 Mos
15:38–39). I Templets förhänge (2 Krön 3:14) uttrycker blått den himmelska
dimensionen av Guds närvaro; att helgedomen är en jordisk bild av det
himmelska. Jfr 2 Mos 24:10; Hes 1:26.]
[*Notering 4, v. 7, 14; 3:14: Purpur (hebr. argāmān) var en
kunglig färg, framställd från snäckor och mycket kostsam. Den användes i
kungliga kläder och i heliga textilier (Dom 8:26; Est 8:15). I tabernaklet och
templet ingick purpur i tygerna som uttryck för värdighet, makt och kunglig
ära. Tillsammans med blått och karmosin bildar purpur en färgtriad som visar
både Guds majestät och hans heliga närvaro bland sitt folk. I 2 Krön 3:14
bidrar purpur till att framhäva templets karaktär som en plats för den
himmelske Kungens tron. Jfr Joh 19:2 (ironiskt bruk av purpur vid Kristus
lidande).]
[*Språknot v. 7: ”skicklig”
Ordet cunning i KJV betyder i äldre språkbruk inte listig, utan konstfärdig,
yrkesskicklig och tekniskt kunnig. Det syftar på hantverkare med särskild
förmåga att arbeta i ädla metaller, trä, sten och vävnader. Uttrycket att
gravera återger KJV:s to grave, vilket betyder att rista, snida eller utföra
konstnärligt arbete i material. Frasen “att finna ut varje uppslag” (KJV: to
find out every device) betecknar förmågan att utforma och genomföra
konstnärliga mönster och konstruktioner, inte mekaniska uppfinningar i modern
mening. Helheten beskriver en mästare i både utförande och formgivning,
utrustad med förstånd att arbeta tillsammans med andra skickliga hantverkare i
ett heligt uppdrag. Jfr 2 Mos 31:3–5; 35:30–35.]
v. 8 [*Notering: “cederträd,
granträd, algumträd”. Tre olika träslag nämns: cederträd (hebr. ’erez), känt
för sin styrka, hållbarhet och användning i tempel och palats; granträd (hebr.
berôsh), troligen cypress eller liknande träd, användbart som byggnadsvirke;
samt algumträd (hebr. ’almuggîm), ett sällsynt och dyrbart träslag, troligen
importerat, använt till prydnader och musikinstrument. Uppräkningen visar både
bredden av material och den rikedom som användes i Tempelbygget; från bärande
konstruktion till konstnärlig utsmyckning. Jfr 1 Kung 6:9–10; 10:11–12.]
[*Språknot 1, v. 8: KJV,
algum trees. Algumträd (hebr. ’almuggîm / algummîm) betecknar ett
sällsynt och dyrbart träslag, vars exakta art är osäker. Enligt Webster 1828 är
de lärda inte eniga om dess natur; det har föreslagits vara ett hartsrikt
(gummiartat) trä, eller identifierats med olika slag såsom cederliknande trä,
ebenholts eller citronträ (thyinum). I Skriften används det till
musikinstrument, pelare och trappor (1 Kung 10:11–12), vilket visar att det var
både vackert och hållbart. Den osäkra identifieringen gör det lämpligt att
behålla den ursprungliga benämningen algumträd, snarare än att ersätta den med
en tolkande modern artbeteckning. Jfr 1 Kung 10:11–12.]
[*Språknot 2, v. 8: Granträd
återger KJV:s fir trees (hebr. berôsh), ett barrträd vars exakta art
inte är helt säker. Enligt Webster 1828 betecknar fir ett trädslag som i äldre
språkbruk kunde omfatta flera närbesläktade barrträd, såsom gran, cypress eller
tall. I Bibliskt sammanhang syftar ordet sannolikt på ett rakt och användbart
byggnadsträd, ofta identifierat med cypress, vilket användes till bjälkar,
paneler och även skeppsbygge (jfr Hes 27:5). Träslaget var mindre ädelt än
cedern men mycket användbart i konstruktion, och nämns därför tillsammans med
andra byggnadsträd från Libanon. Den osäkra artbestämningen gör det lämpligt
att återge ordet med det allmänna granträd, som bevarar betydelsen utan att
låsa tolkningen till en specifik modern art. Jfr 1 Kung 5:8–10; Hes 27:5.]
© Bibelbiblioteket™ - Bibeln.Online: 1611 AV, den Auktoriserade King James Version - Svenska utgåvan - Svenska KJV Bibeln™