1703 CARL XII:s BIBEL

1703RV Carl XII:s Bibel

1 JOHANNES, 1. CAPITLET

DEN H. Johannes betygar först, att han hade själv sett och hört Christum Guds Son, och vad han om honom predikade, v. 1. Och han predikade det androm, på det de ock skulle få gemenskap med honom och hans himmelska Fader, v. 3. Sedan säger han vad han predikade, nämliga, att Gud är ett ljus, och om vi vele hava gemenskap med honom, så skole vi vandra i ljuset, så blive vi renade ifrå våra synder, genom Christi hans Sons blod, v. 5. Och det sker, om vi bekänne våra synder, v. 9. Men om vi neke dem, så vele vi göra Gud till ljugare; och varde det själve, v. 8, 10.

I. Johannes betygar om sin läros, eller Evangelii visshet.

1Joh 1:1. DET som var av begynnelsen *, det vi have hört, det vi have sett med vår ögon, det vi have beskådat, och våra händer hanterat hava, av livsens ord: *

* Joh 1: 1, 14. * Luc. 1: 2. cap. 24: 39. 2. Pet. 1: 16.

1Joh 1:2. Och livet är uppenbarat, och vi have sett, och vittnom, och kungörom eder det eviga livet, vilket var när Fadren *, och är oss uppenbarat: *

* Joh. 1: 2. * Rom. 16: 26. Col. 1: 26. 2. Tim. 1: 10. Tit. 2: 11.

1Joh 1:3. Vad vi have sett och hört, det förkunnom vi eder, på det ock I skolen hava delaktighet med oss, och vår delaktighet skall vara med Fadrenom, och med hans Son JESU Christo. *

* Joh. 17: 21. 1. Cor. 1: 9.

1Joh 1:4. Och detta skrive vi eder, på det edor glädje skall vara fullkommen. *

* 2. Joh. 1: 2.

II. Och säger vilken denna läran eller Evangelium är.

1Joh 1:5. Och det är bebådelsen, som vi have hört av honom, och förkunnom eder, att Gud är ett Ljus * (a), och intet mörker är i honom.

* Joh. 1: 9. cap. 8: 12. cap. 9: 5. cap. 12: 35, 36.

1Joh 1:6. Om vi säge att vi havom delaktighet med honom, och vandrom i mörkret, då ljugom vi, och görom icke sanningen. *

* 1. Joh. 2: 4.

1Joh 1:7. Men vandrom vi i ljuset, såsom han är ljuset, då have vi delaktighet inbördes, och JESU Christi, hans Sons, blod renar oss av all synd. *

* Ebr. 9: 14. 1 Pet. 1: 19. Uppenb. 1: 5.

III. Fordrar en uppriktig och trogen bekännelse.

1Joh 1:8. Säge vi att vi have ingen synd *, då bedrage vi oss själva, och sanningen är icke i oss.

* 1. Kon. 8. 46. 2. Chrön 6: 36. Ordsp. 20: 9. Pred. 7: 21. Jac. 3: 2.

1Joh 1:9. Men om vi bekänne våra synder, han är trofast, och rättvis, att han förlåter oss synderna *, och renar oss av alla orättfärdighet.

* Ps. 32: 5. Ordsp. 28: 13.

1Joh 1:10. Säge vi att vi havom intet syndat, då göre vi honom till ljugare, och hans ord är icke i oss.

V. 5. (a) Gud är ett ljus) Det är helig, rättfärdig, from; och ingen ondska eller orättfärdighet är när honom.

1703RV Carl XII:s Bibel

 1 JOHANNES, 2. CAPITLET

ÄN upprepar han det samma, nämliga, att Christus Guds Son är försoningen för våra synder; och betygar, att den som vill hetas känna honom, han måste vandra efter hans bud, v. 1. Och i synnerhet, älska sin nästa, v. 7. Sedan lämpar han det till unga och gamla, v. 12. förmanar, att man icke skall älska denna världena, efter hon är full med ont, v. 15. Till det tredje förkunnar han att Antichristus skulle komma: ja, det vore redo någre komne, v. 18. Och beskriver vilke de samme äro, v. 22. Sist, förmanar han till stadighet i den kända sanningen, v. 24.

I. Summan av den uppenbarade läran.

1Joh 2:1. MIN barn, detta skriver jag eder, att I skolen icke synda: och om någor syndar, då have vi en Försvarare * när Fadrenom, JESUM Christum, den rättfärdiga

* Rom. 3: 25. cap. 8: 34. 1. Tim. 2: 5. Ebr. 7: 24, 25. cap. 9: 24.

1Joh 2:2. Och han är försoningen för våra synder: icke allenast för våra, utan ock för hela världenes. *

* Joh. 4: 42. 2. Cor. 5: 18. Col. 1: 20. 1. Joh. 4: 10, 14

II. Kännemärken av dem som henne rätt lärt och trott hava, eller ej.

1Joh 2:3. Och därav vete vi att vi kännom honom, om vi hålle hans bud. (a)

1Joh 2:4. Den där säger: Jag känner honom, och håller icke hans bud, han är en ljugare *, och i honom är icke sanningen.

* 1. Joh. 1: 6. cap. 4: 20.

1Joh 2:5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerliga Guds kärlek fullkomnad (b): och därpå vete vi, att vi ärom i honom. *

* Joh. 13: 35. cap. 14: 21, 23. 1. Joh. 4: 12, 13.

1Joh 2:6. Den där säger sig bliva i honom, han är ock skyldig att själv så vandra, som han vandrade. *

* Matth. 11: 29. Joh. 15: 4, 5. Phil. 2: 5. 1. Pet. 2: 21.

1Joh 2:7. Bröder, jag skriver eder intet nytt bud: utan ett gammalt bud som I haft haven av begynnelsen *. Det gamla budet är det ord, som I haven hört av begynnelsen.

* 1. Joh. 3: 11. 2. Joh. 5.

1Joh 2:8. Åter skriver jag eder ett nytt bud *, det sant är i honom, och i eder: ty mörkret är förgånget, och det sanna ljuset * lyser nu.

* Joh. 13: 34. cap. 15: 12. * Joh. 1: 9. cap. 8: 12. Rom. 13: 12.

1Joh 2:9. Den som säger sig vara i ljuset, och hatar sin broder, han är ännu i mörkret. *

* 1. Cor. 13: 2. 2. Pet. 1: 9. 1. Joh. 3: 14, 15.

1Joh 2:10. Den där älskar sin broder, han bliver i ljuset, och ingen förargelse är i honom. *

* Joh. 12: 35. 2. Pet. 1: 10.

1Joh 2:11. Men den som hatar sin broder, han är i mörkret, och vandrar i mörkret, och vet icke vart han går: ty mörkret haver förblindat hans ögon.

1Joh 2:12. Jag skriver eder, kära barn, att eder skola synderna förlåtna varda för hans Namns skull. *

* Luc. 24: 47. Ap. G. 4: 12. cap. 10: 43. cap. 13: 38.

1Joh 2:13. Jag skriver eder, I fäder: ty I haven känt honom som är av begynnelsen. Jag skriver eder, I ynglingar: ty I haven övervunnit den Onda.

1Joh 2:14. Jag skriver eder, I barn: ty I haven känt Fadren. Jag haver skrivit eder, I fäder: ty I haven känt honom, som är av begynnelsen. Jag haver skrivit eder, I ynglingar: ty I ären starke *; och Guds ord bliver i eder, och haven övervunnit den Onda. (c)

* Eph. 6: 10.

1Joh 2:15. Älsker icke världena * (d), icke heller de ting i världene äro. Den där älskar världena, i honom är icke Fadrens kärlek. *

* Rom. 12: 2. * Gal. 1: 10. Jac. 4: 4.

1Joh 2:16. Ty allt det som är i världene, nämliga, köttsens begärelse, och ögonens begärelse, och högfärdigt leverne, det är icke av Fadrenom, utan av världene.

1Joh 2:17. Och världen förgås *, och hennes lusta: men den som gör Guds vilja, han bliver evinnerliga.

* Ps. 90: 10. Esa. 40: 6. 1. Cor. 7: 31. 1. Pet. 1: 24. Jac. 1: 10.

III. Varning för Antichristo och falska Lärare.

1Joh 2:18. Kära barn, nu är den ytterste tiden: och såsom I haven hört, att Antichrist skall komma *; ja, nu äro allaredo månge Antichrister (e) vordne, och därav vete vi, att den ytterste tiden (f) är nu:

* Matth. 24: 24. Ap. G. 20: 29. 2. Thess. 2: 3.

1Joh 2:19. De äro utgångne av oss *; men de voro icke av oss. Hade de varit av oss, då hade de ju blivit när oss; men på det de skulle bliva uppenbare *, att de äro icke alle av oss.

* Ps. 41: 10. Ap. G. 20: 30. * 1. Cor. 11: 19.

1Joh 2:20. Men I haven smörjelse * av dem Heliga (g), och veten allt.

* Ps. 45: 8. Ps. 133: 2. Joh. 14: 26. Ebr. 1: 9.

1Joh 2:21. Jag haver icke skrivit till eder, att I icke vissten sanningen: utan att I vissten henne, och att all lögn icke är av sanningene.

1Joh 2:22. Ho är en ljugare, utan den som nekar att JESUS är Christus? Den är Antichrist, som nekar Fadren och Sonen. *

* 1. Joh. 4: 3. 2. Joh. 7.

1Joh 2:23. Var och en som nekar Sonen, han haver icke heller Fadren; den som bekänner Sonen, han haver ock Fadren. *

* Luc. 12: 9. Joh. 15: 23. 2. Tim. 2: 12. 1. Joh. 4: 15.

IV. Förmaning till stadighet i den kända sanningen.

1Joh 2:24. Vad I nu hört haven av begynnelsen, det blive i eder: om det bliver i eder, som I hört haven av begynnelsen, så skolen ock I bliva i Sonenom och Fadrenom. (h)

1Joh 2:25. Och detta är det löfte, som han oss lovat haver, det eviga livet.

1Joh 2:26. Detta haver jag skrivit till eder, om dem som förföra eder.

1Joh 2:27. Och den smörjelse som I haven fått av honom, bliver i eder; och I behöven icke, att någor lärer eder: utan såsom denne smörjelsen lärer eder om allting *, så är det sant, och icke lögn: och som hon haver lärt eder, så bliver i henne.

* Jer. 31: 33, 34. Joh. 14: 26. cap. 16: 13. Ebr. 8: 10, 11.

1Joh 2:28. Och nu, kära barn, bliver i honom: att när han uppenbarad varder, måge vi hava förtröstning, och icke komma på skam för honom, i hans tillkommelse. *

* Marc. 8: 38. 1. Joh. 3: 2.

1Joh 2:29. Om I veten att han är rättfärdig, så skolen I ock det veta, att var och en som gör rättfärdigheten, han är född av honom. *

* 1. Joh. 3: 7, 10.

V. 3. (a) Om vi hålle hans bud) Det är: Om vi av en rätt tro och oskrymtad kärlek, beflite oss om att leva efter hans ord; oansett vi med Paulo, Rom. 7: 19, måste ofta bekänna, att det goda som vi vele, det göre vi intet, utan det onda som vi intet vele, det göre vi.

V. 5. (b) Fullkomnad) Det är: Allvar och oskrymtad.

V. 14. (c) Övervunnit den onda) Nämliga, djävulen, genom trona på Christum.

V. 15. (d) Världena) Nämliga, såsom hon nu är fördärvad med allahanda ondsko och synd.

V. 18. (e) Antichrister) Det är: Falska Lärare, såsom då voro Ebion och Cerinthus.

(f) Ytterste tiden) Se till Esa. 2: 2.

V. 20. (g) I haven smörjelse av dem Heliga) Det är: I ären smorde eller begåvade med den Heliga Anda av Christo i döpelsen: därföre är detta allt eder tillförene väl kunnigt.

V. 24. (h) Bliva i Sonenom, rc.) Det är: Bliva i hans rätta kunskap, nåd och gemenskap.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 JOHANNES, 3. CAPITLET

HÄR berömmer Johannes Guds kärlek emot oss, att han haver gjort oss till sin barn, v. 1. Och prisar därhos Guds barns tillstundande ära och härlighet, v. 2. Sedan betygar han åter, att de som äro Guds barn, skola därav kännas, att de rena sig, och vakta sig för all synd och orätt, v. 3. I synnerhet, att de älska varannan inbördes, v. 11. Därav de ock hava ett gott samvet, och förtröstning till Gud, att de bekomma vad de bedas av honom, v. 19. Ty de hålla hans bud, v. 22. Och hava hans Anda, v. 24.

I. Om Guds barn; deras ära och härlighet.

1Joh 3:1. SER till hurudana kärlek Fadren haver givit oss, att vi kallas Guds barn *: Fördenskull känner intet världen eder; ty hon känner intet honom. *

* Joh. 1: 12. * cap. 16: 3. cap. 17: 25.

1Joh 3:2. Mine käreste, vi äre nu Guds barn *, och det är icke än uppenbart vad vi varda skole: men det vete vi, när han bliver uppenbar, då vardom vi honom like *: ty vi få se honom såsom han är. *

* Esa. 56: 5. Rom. 8: 15. 2. Pet. 1: 4. * Rom. 8: 18, 29. 1. Cor. 15: 49. 2. Cor. 4: 17. Phil. 3: 21. Col. 3: 4. * 1. Cor. 13: 12. 2. Cor. 5: 7.

II. Guds barns kännemärke, att de vakta sig för synd och orätt;

1Joh 3:3. Och var och en som haver detta hopp i honom, han renar sig (a), såsom han ock ren är.

1Joh 3:4. Var och en som gör synd, han gör ock orätt, och synd är orätt. *

* 1. Joh. 5: 17.

1Joh 3:5. Och I veten, att han var uppenbarad, på det han skulle borttaga våra synder *; och ingen synd är i honom. *

* Esa. 53: 4. 1. Tim. 1: 15. * Esa. 53: 9. 2. Cor. 5: 21. 1. Pet. 2: 22, 24.

1Joh 3:6. Var och en som bliver i honom, han syndar icke: var och en som syndar, han haver icke sett honom, icke heller känt honom. *

* 1. Joh. 2: 4. cap. 4: 8, 16. 3. Joh. v. 11.

1Joh 3:7. Kära barn, låter ingen bedraga eder. Den som gör rättfärdigheten, han är rättfärdig (b), såsom ock han rättfärdig är. *

* 1. Joh. 2: 29.

1Joh 3:8. Den där gör synd, han är av djävulen: ty djävulen syndar av begynnelsen *: och fördenskull uppenbarades Guds Son, att han skulle upplösa djävulsens gärningar.

* Joh. 8: 44.

1Joh 3:9. Var och en som född är av Gudi, han gör icke synd (c); ty hans säd bliver i honom: och han kan icke synda (c); ty han är född av Gudi. *

* 1. Pet. 1: 23. 1. Joh. 5: 18.

1Joh 3:10. Däruti äro Guds barn och djävulsens barn uppenbare: var och en som icke gör rättfärdighet, han är icke av Gudi; och den som icke älskar sin broder. *

* 1. Joh. 4: 8, 16.

Att de älska varannan inbördes;

1Joh 3:11. Ty detta är det budskap, som I haven hört av begynnelsen, att vi skole älskas inbördes. *

* Joh. 13: 34. cap. 15: 12. 1. Thess. 4: 9. 1. Joh. 2: 7, 8.

1Joh 3:12. Icke såsom Cain, som var av dem Onda, och slog sin broder ihjäl *: och för vars skull slog han honom ihjäl? Ty hans gärningar voro onda; men hans broders gärningar rättfärdiga. *

* 1. Mos. 4: 8. * Ebr. 11: 4.

1Joh 3:13. Förundrer icke, mine bröder, om världen hatar eder. *

* Joh. 15: 18, 19. cap. 17: 14.

1Joh 3:14. Vi vete att vi ärom gångne ifrå döden till livet: ty vi älskom bröderna. Den där icke älskar brodren, han bliver i dödenom. *

* 3. Mos. 19: 17. 1. Joh. 2: 9, 10, 11.

1Joh 3:15. Var och en som hatar sin broder, han är en mandråpare *: och I veten, att var och en mandråpare haver icke evinnerligit liv blivandes i sig. *

* Matth. 5: 21, 22. * Gal. 5: 21.

1Joh 3:16. Därav kännom vi Guds kärlek, att han haver givit sitt liv för oss *: och vi ärom skyldige att giva vårt liv för bröderna.

* Joh. 3: 16. cap. 15: 13. Rom. 5: 8. Eph. 5: 2, 25. 1. Joh. 4: 9.

1Joh 3:17. Men den som haver denna världs gods, och ser sin broder vara nödställd, och sluter sitt hjärta till för honom *, huru bliver Guds kärlek i honom? *

* 5. Mos. 15: 7. Luc. 3: 11. * 1. Joh. 4: 20. cap. 5: 1.

1Joh 3:18. Min barn, älskoms icke med ordom, eller med tungone, utan med gärning och sanning. *

* Jac. 2: 15, 16.

Och hava därav ett gott samvet och hopp till Gud.

1Joh 3:19. Därav (d) vete vi, att vi ärom av sanningene (e), och kunnom stilla vår hjärta för honom:

1Joh 3:20. Att om vårt hjärta fördömer oss, då är Gud större än vårt hjärta, och vet allting.

1Joh 3:21. Mine käreste, om vårt hjärta fördömer oss icke, då have vi en förtröstning till Gud;

1Joh 3:22. Att vi få av honom allt det vi bedje *: ty vi hållom hans bud, och görom det honom ljuvt är.

* Ps. 10: 17. Ps. 34: 16, 18. Ps. 145: 18. Ordsp. 15: 29. cap. 28: 9. Marc. 11: 24. Jac. 1: 5.

1Joh 3:23. Och detta är hans bud, att vi skolom tro på hans Sons JESU Christi Namn *, och älska varandra *, såsom han oss budit haver.

* Joh. 6: 29. cap. 17: 3. * 3. Mos. 19: 18. Matth. 22: 39. Eph. 5: 2. 1. Pet. 4: 8.

1Joh 3:24. Och den där håller hans bud *, han bliver i honom, och han i honom *: och därav vete vi, att han bliver i oss, av Andanom som han oss givit haver. *

* Luc. 10: 27. Joh. 13: 34. * cap. 14: 23. cap. 15: 10. * Rom. 8: 9. 1. Joh. 4: 12, 13, 15.

V. 3. (a) Han renar sig) Det är: Han beflitar sig om renhet, helighet och oskyldighet.

V. 7. (b) Den som gör rätt, han är rättfärdig) Icke att han bliver rättfärdig av det han gör rätt; utan därav att han gör rätt, ser man att han är rättfärdig, såsom man känner ett trä av sin frukt. Såsom man se kan av den 10 vers.

V. 9 (c) Han gör icke synd, rc. han kan icke synda) Det är: Han giver icke syndene tömmarna och regementet, utan står och strider emot henne med största makt, att han besvärliga syndar. Och där han än råkar falla för synden, ligger han icke länge under, utan står upp igen, och strider på nytt med henne.

V. 19. (d) Därav) Nämligen, att vi älskoms icke med tungone, utan med gärning och sanning.

(e) Att vi ärom av sanningene) Det är: Att vi äre rätt och i sanning Christne, och icke skrymtare och munchristne.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 JOHANNES, 4. CAPITLET

HÄR förmanar Johannes först, att vi skole pröva dem som lära i Guds Församling, om de äro av Gudi: ty månge falske Lärare äro till, v. 1. Sedan, att vi skole älska varannan inbördes, efter Gud haver så högt älskat oss, att han haver sänt sin Son i världena för våra skull, v. 7.

I. Huru de Lärare som uppkomma, skola prövas.

1Joh 4:1. MINE käreste, I skolen icke tro var och en anda * (a): utan pröver andarna, om de äro av Gudi: ty månge falske Propheter äro utgångne i världena.

* 1. Kon. 22: 22. Jer. 29: 8. Matth. 7: 15, 16. cap. 24: 4, 5, 24. Ap. G. 20: 28, 29. Rom. 16: 17. Eph. 5: 6. 1. Thess. 5: 21. 2. Pet. 2: 1, 2. 2. Joh. 7. Uppenb. 2: 2.

1Joh 4:2. Därav skolen I känna Guds Anda: Var och en ande, som bekänner att JESUS Christus är kommen i köttet, han är av Gudi. *

* 1. Joh. 5: 1.

1Joh 4:3. Och var och en ande, som icke bekänner att JESUS Christus är kommen i köttet, han är icke av Gudi: och det är Antichrists (ande), av vilkom I haven hört, att han skulle komma *, och är nu allaredo i världene.

* 2. Thess. 2: 7. 1. Joh. 2: 18, 20, 22.

1Joh 4:4. Kära barn, I ären av Gudi, och haven övervunnit dem: ty den som är i eder, han är större än den som är i världene.

1Joh 4:5. De äro av världene: därföre tala de av världene * (b), och världen hörer dem. *

* Joh. 3: 31. * cap. 15: 19.

1Joh 4:6. Vi ärom av Gudi: den som känner Gud, han hörer oss: den som icke är av Gudi, han hörer oss intet *. Därav känne vi sanningenes Anda, och villones anda.

* Joh. 8: 47. cap. 10: 27.

II. Huru broderlig kärlek skall övas och prövas.

1Joh 4:7. Mine käreste, älskom oss inbördes: ty kärleken är av Gudi; och var och en som älskar, han är född av Gudi, och känner Gud.

1Joh 4:8. Den som icke älskar, han känner icke Gud *: ty Gud är kärleken.

* 1. Joh. 2: 4. cap. 3: 6.

1Joh 4:9. Däruti är Guds kärlek till oss uppenbar vorden, att Gud haver sänt sin enfödda Son i världena *, att vi skolom leva genom honom.

* Joh. 3: 16. Rom. 5: 8. cap 8: 32. 1. Joh. 3: 16.

1Joh 4:10. Däruti står kärleken: icke det vi havom älskat Gud (c); men det han haver älskat oss, och sänt sin Son till en försoning för våra synder. *

* Joh. 15: 16. Rom. 3: 24, 25. cap. 5. 8, 10. 2. Cor. 5: 19.

1Joh 4:11. Mine käreste, haver Gud så älskat oss, så skolom ock vi älskas inbördes. *

* Matth 18: 33. Joh 15: 12, 13.

1Joh 4:12. Ingen haver någon tid sett Gud *: om vi älskom inbördes, så bliver Gud i oss, och hans kärlek är fullkommen (d) i oss. *

* 2. Mos. 33: 20. 5. Mos. 4: 12. Joh. 1: 18. 1. Tim. 1: 17. cap. 6: 16. * 1. Joh. 2: 5.

1Joh 4:13. Därav kännom vi, att vi blivom i honom *, och han i oss, att han haver givit oss av sinom Anda.

* Joh. 14: 20. 1. Joh. 3: 24.

1Joh 4:14. Och vi sågom * och betygom, att Fadren haver sänt Sonen, till att vara världenes Frälsare. *

* Joh. 1: 14. 1. Joh. 1: 1. * Joh. 3: 17. cap 12: 47.

1Joh 4:15. Var och en som bekänner, att JESUS är Guds Son (e), i honom bliver Gud, och han i Gudi. *

* Joh. 17: 21. 1. Joh. 3: 24.

1Joh 4:16. Och vi have känt, och trott den kärlek som Gud haver till oss. Gud är kärleken; och den som bliver i kärlekenom, han bliver i Gudi, och Gud i honom.

1Joh 4:17. Däruti är kärleken fullkommen med oss, att vi mågom hava en förtröstning på Domedag: ty såsom han är, så ärom ock vi i denna värld. *

* Luc. 6: 35, 36. Jac. 2: 13.

1Joh 4:18. Räddhåge är icke i kärlekenom; utan fullkommelig kärlek utdriver räddhågan: ty räddhågen haver pino: men den där rädes, han är icke fullkommen i kärlekenom.

1Joh 4:19. Vi älskom honom, ty han haver först älskat oss.

1Joh 4:20. Om någor säger: Jag älskar Gud, och hatar sin broder, han är en ljugare *. Ty den där icke älskar sin broder som han ser, huru kan han älska Gud som han icke ser? *

* 1. Joh. 2: 4. * cap. 3: 17.

1Joh 4:21. Och detta budet have vi av honom, att den där älskar Gud, han skall ock älska sin broder. *

* 3. Mos. 19: 18. Matth. 22: 37, 39. Joh. 13: 34. cap. 15: 12. Eph. 5: 2. 1. Thess. 4: 9. 1. Pet. 4: 8. 1. Joh. 3: 11, 23.

V. 1. (a) Var och en anda) Det är: Var och en Lärare, som föregiver sig hava någon uppenbarelse av Guds Anda.

V. 5. (b) Tala de av världene) Det är: De tala människors påfund, det som väl kommer överens med människones förnuft, och det hon gärna hörer och gillar.

V. 10. (c) Icke det vi havom älskat Gud) Och därmed förtjänt att han skulle älska oss: ty det hade varit en ringa eller köpter kärlek: utan det är rätte kärleken, att han haver älskat oss, medan vi vorom hans ovänner.

V. 12. (d) Fullkommen) Se till 1. Joh. 2: 5.

V. 15. (e) Som bekänner, att JESUS är Guds Son) Detta säger han emot de Ebioniter, som på den tiden levde och det nekade.

1703RV Carl XII:s Bibel

1 JOHANNES, 5. CAPITLET

HÄR lärer den H. Johannes, vad tron och nya födelsen hos oss uträtta: nämliga, att vi älskom Gud och vår nästa, att vi hållom Guds bud, och övervinnom världena, v. 1. Sedan lärer han ock vad trovärdiga vittnesbörder vi have till vår tro på Christum, nämliga, Dopet, Christi egen blod, och den Helga Anda; ja, hela den Helga Trefaldighet, rc. v. 6. Säger så, vilkom, och varföre han haver skrivit denna Epistel, v. 13. Vad kraft bönen haver med sig, v. 14. För vilka vi skole bedja, v. 16. Och åter, vad nya födelsen verkar hos oss, v. 18.

I. Trones krafter och verkande.

1Joh 5:1. VAR och en, som tror att JESUS är Christus, han är född av Gudi *: och var och en som älskar honom som födde, han älskar ock den som födder är av honom.

* Joh. 1: 12, 13. 1. Joh. 2: 22, 23. 1. Joh. 4: 2.

1Joh 5:2. Därav vete vi, att vi älskom Guds barn, när vi älskom Gud, och hållom hans bud.

1Joh 5:3. Ty detta är Guds kärlek, att vi hållom hans bud *: och hans bud äro icke svår. * (a)

* Joh. 14: 15, 21, 23. cap. 15: 10. 2. Joh. 6. * Matth. 11: 29, 30.

1Joh 5:4. Ty allt det som är fött av Gudi, det övervinner världena *: och denne är segren som övervinner världena, vår tro.

* Joh. 16: 33.

1Joh 5:5. Ho är den som övervinner världena (b), utan den som tror, att JESUS är Guds Son? *

* 1. Cor. 15: 57. 1. Joh. 4: 4.

II. Trovärdige vittne till vår tro på Christum.

1Joh 5:6. Denne är den som kommer med vatten och blod, JESUS Christus: icke med vatten allena, utan med vatten och blod: och Anden är den som betygar, ty Anden är sanningen. (c)

1Joh 5:7. Ty tre * äro som vittna i himmelen, Fadren, Ordet *, och den Helge Ande: och de tre äro ett.

* Matth. 28: 19. * Joh. 1: 1. Uppenb. 19: 13.

1Joh 5:8. Och try äro de som vittna på jordene, Anden, Vattnet, och Blodet: och de try äro till ett. (d)

1Joh 5:9. Var vi nu anamme människors vittnesbörd, Guds vittnesbörd är större: ty detta är Guds vittnesbörd, som han vittnade om sin Son: *

* Joh. 5: 37. cap. 8: 17, 18.

1Joh 5:10. Den där tror på Guds Son, han haver vittnesbörd i sig självom *: den där icke tror Gudi, han haver gjort honom till en ljugare; ty han icke trodde det vittnesbörd, som Gud vittnade om sin Son.

* Joh. 3: 16, 33. Rom. 8: 16.

1Joh 5:11. Och det är vittnesbördet, att Gud oss givit haver det eviga livet; och det livet är i hans Son. *

* Joh. 1: 4.

1Joh 5:12. Den Sonen haver, han haver livet: den icke haver Guds Son, han haver icke livet. *

* Joh. 3: 36. cap. 5: 24.

III. Varföre han haver skrivit denna Epistel.

1Joh 5:13. Detta haver jag skrivit eder, som tron i Guds Sons Namn: på det I skolen veta, att I haven evinnerligit liv; och på det I skolen tro i Guds Sons Namn. *

* Joh. 20: 31.

IV. Om bönenes kraft; och för vilka man bedja skall.

1Joh 5:14. Och detta är den förtröstning som vi have till honom, att om vi bedje något efter hans vilja, så hörer han oss. *

* Jer. 29: 12. Matth. 7: 8. cap. 21: 22. Joh. 14: 13. cap. 15: 7. 1. Joh. 3: 21, 22.

1Joh 5:15. Och om vi vete, att han hörer oss, evad vi bedje, så vete vi, att vi de böner have, som vi havom bedit av honom. *

* Luc. 11: 9. Joh. 16: 23.

1Joh 5:16. Var nu någor ser sin broder synda någon synd, icke till döds *, han må bedja, så skall han giva dem livet, som synda icke till döds. Det är en synd till döds (e): för sådana säger jag icke, att någor bedja skall.

* 4. Mos. 15: 30. 1. Sam. 2: 25. Matth. 12: 31, 32. Marc. 3: 28, 29. Luc. 12: 10. Ebr. 6: 4. cap. 10: 26.

1Joh 5:17. All orättfärdighet är synd *; och där är synd, icke till döds.

* 1. Joh. 3: 4.

V. Om nya födelsens verkande.

1Joh 5:18. Vi vete, att den som av Gudi född är, han syndar icke (f): utan den som född är av Gudi, han förvarar sig *, och den Onde kommer icke vid honom.

* 1. Joh. 3: 9.

1Joh 5:19. Vi vete, att vi ärom av Gudi, och hela världen är stadd i det onda.

1Joh 5:20. Men vi vete, att Guds Son är kommen, och haver givit oss sinne *, att vi kännom den Sanna, och ärom i dem Sanna, i hans Son JESU Christo *: denne är sanner Gud, och det eviga livet. *

* Luc. 24: 45. * Joh. 17: 3. * 1. Cor. 10: 14.

1Joh 5:21. Kära barn, vakter eder för avgudarna *: Amen.

V. 3. (a) Hans bud äro icke svår) Nämliga för dem som äro födde på nytt och rättfärdige vordne. Ty den Helge Ande verkar i dem, att de hava lust till Guds bud, och om de icke än så fullkomliga kunna hålla dem, så hålla de dock det budet, som står 1. Joh. 3: 23. Detta är Guds bud, att vi skolom tro på hans Son Christum, och älska oss inbördes. Då låter Gud sig det behaga för sin Sons skull, den de tro uppå.

V. 4. (b) Övervinner världena) Det är: Djävulen världenes Första, med alla hans frestelser, trug, våld och list.

V. 6. (c) Anden är sanningen) Det är: Där Anden är, där är ingen skrymtan: men allt är med honom rättsinnigt; sannfärdigt, det han talar, gör, lever. Där Anden icke är, där är skrymteri och lögn.

V. 8. (d) Och de try äro till ett) Det är: Där det ena är, där är ock det andra: ty Christi blod, döpelse, och den H. Ande, betyga och predika Evangelium för världene, och i var och ens samvet som tror, i så måtto, att han känner och förnimmer, att han genom vatten och Andan rättfärdig och salig varder, genom Christi blods förvärv.

V. 16. (e) Synd till döds) Är den synd emot den Helga Anda, av vilko sägs Matth. 12: 31. att hon icke förlåtes.

V. 18. (f) Han syndar icke) Se till 1. Joh. 3: 9.